I krig

Den moderatledda regeringen har upenbarligen lett Sverige in i ett nytt krig. Nej, inte den vanliga typen med döda soldater på slagfältet, utan på nätet. Carl Bildt uttalar sig i sr.se och meddelar att Sverige nu aktivt utsätts för cyberattacker.

Detta är motivet till att han nu flaggar upp för ”ökade satsningar” och ”svenskt försvar av friheten”. Han säger dock ingenstans något om att

• Sverige byggt upp egna styrkor för cyberkrigföring (FRA-kontrollerade botnets)
  
• Sverige har, via FRA, utfört cyberattacker och intrång
• Sverige har skaffat en av världens största kapaciteter att lyssna och avkryptera internettrafik
• Sverige har legaliserat avlyssningen av datatrafik genom landet, vilket i stor utsträckning drabbar länder öster om oss
• Sverige har sålt uppgifter om, främst länder öster om oss, till USA m.fl.

Sverige har alltså under en tid varit mycket aktivt inom cyberkrigföring och mycket provocerande mot andra länder, främst öster om oss. Det kan knappast vara förvånande att Sverige nu får smaka på en del av detta självt. Med Bildts logik, som är det samma som krigets logik, är detta bara ett motiv till att ytterligare öka Sveriges insatser i ”försvaret av friheten”.

Frihetliga ställningstaganden

Kan inte känna något annat är förrakt när Carl Bildt skriver på SvD att friheten på nätet ska försvaras. Visst, ansatsen är korrekt. Sverige har ett särskilt ansvar för att driva frihetsfrågor på nätet i internationella forum. Men det är magstarkt när Carl Bildt är en del av den regering som med berått mod infört ett totalitärt övervakningssystem av all nätverkstrafik som passerar sveriges fysiska territorium. Bildt & co har valt att anse att någon brevhemlighet inte ska kunna finnas på internet. Är det ett frihetligt ställningstagande?

Sverige genomför, precis som t.ex. Kina och Iran som Bild nämner, filtrering av information på internet. Är det ett frihetligt ställningstagande?

Vi står inför hot om att den privatpublicistiska revolutionen ska kontrolleras och styras av de traditionella makthavarna. Är det ett frihetligt ställningstagande?

Carl Bildt skriver vackra ord om frihet, men saknar trovärdighet. Var fanns hans röst tidigare under mandatperioden om friheten? Varför måste du vänta till 2010 ”med att ge dessa frågor särskild prioritet”? Förakt är ordet.

Joförresten, jag känner en sak till; Ånger. Ånger att jag flera gånger röstat på moderaterna. Jag lovar, det ska inte upprepas.

… men registret behåller vi.

sr.se rapporterar idag att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bestämt att vi i praktiken inte ska ge medicin till barn med PKU. Det anses inte kostnadseffektivt. Men uppenbarligen ska vi fortsätta att testa för det och registrera varenda person i PKU-registret. Snacka om ändamålsglidning. Som en del av det fina svenska övervakningssamhället har vi nu ett register med blodprover över alla svenskar, där syftet med blodproverna inte längre finns kvar. Men registret behåller vi.

Kanske dags att låta Säpo överta ansvaret för registerhållningen? Så slipper Karolinska hamna i ”etiska dilemma” när man lämnar ut blodproven till polisen?

…och det sluttar på…

Planet, alltså. Det sluttande planet. FRA kan komma att få nya arbetsuppgifter, rapporterar svt. Speciellt spännande är anstaltens ev. nya uppdrag att under samhällsbeskyddande täckmantel spana efter systemsvagheter. Är detta regeringens sätt att legalisera FRAs access till (och i slutändan användande av) botnets?

En påminnelse om var lojaliteten ska ligga

I Svd får vi en påminnelse om var lojaliteten ska ligga. I den statliga nämnd som ska övervaka den statliga myndigheten FRA, när den spanar på uppdrag av regeringskansliet, ska man vara lojal mot staten. Tro aldrig att de som ska övervaka övervakarna har någon annat på agendan än att skydda uppdragsgivarna.

Skratta eller gråta?

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Dagens bästa citat

”När debatten drog i gång för ett år sedan bestämde vi oss för att försöka göra något åt den här svartabörshandeln för att minimera riskerna att personer utnyttjar systemet med våra billiga biljetter och skor sig”, säger SJ:s biträdande presschef Ulf Wallin till TT.

SJ har gjort precis ingenting i ett helt år. Efter långt över ett år av precis ingenting gör man en pytteändring som hade kunnat göras precis när som helst under det gångna året. Nej, Ulf Wallin. Ni har inte alls brytt er om svartabörshandeln med era biljetter.

SJ kommenterar i juli 2008, mer än 13 månader sedan:

På SJ är man medvetna om andrahandsmarknaden. ”Vi ser det inte som ett jätteproblem”, säger Tobias Johansson, som jobbar med affärsutveckling på SJ.

”Det enda vi skulle kunna göra är att koppla in skattemyndigheterna”, säger Ulf Adelsohn, styrelseordförande till SvD.se.

Ni har medvetet struntat i problemen i snart 18 månader. Och anledningen är enkel; SJ tjänar pengar på svartabörshandeln. Den trimmar upp priserna, samtidigt som man kan redovisa att det nominella priset är lågt. ”Vi säljer massor av 95-kronorsbiljetter” är ett uttalande som är sant, men det betyder inte att massor av resenärer får resa billigt.

Svartabörshajen tjänar cirka 300 kr per 95-kronors biljett, och SJ tjänar på att svartabörshajar skapar en fiktiv efterfrågan som i SJs biljettsystem betyder automatiska prishöjningar. SJ säljer mängder av biljetter som kostar 800-900kr, en nivå som aldrig hade nåtts utan manipulationen av efterfrågan.

Beaver-talk

Centerpartiets mest flitiga bäver gnager på med nya stolta idéer om vad som måste utlovas inför valet. Man får å ena sidan känna sig imponerad av envisheten och ihärdigheten från Maud Olofsson. Å andra sidan får man ständigt påminna sig om hur tomt och falskt allt är i sådana centerutspel.

Inför förra valet manifesterade Centern sin öppenhet, i ett långt dokument som kallades ”öppenhetsmanifest”. Dokumentet var dock lögn in i minsta stavelse och måste ha tagits fram av en helt fristående PR-byrå, som inte hade en aning om vad centerns ledning egentligen tycker. Värderingarna i ledning och i organisationen visade sig vara helt andra. Man hade tex inga svårigheter med försöka tysta demokratisk debatt genom att hota bloggare eller att utöva påtryckning på deras arbetsgivare.

Eller för att travestera en svensk kompositör (som f.ö. skyller sin bristande  intjäningsförmåga på tekniken):

”När Centern talar om frihet då går min gräns för vad jag pallar med,
då vänder sig min mage ut och in.”

Det är med kräkblandad glädje jag läser ditt uttalande om frihet och integritet;

Centerpartiet kommer fortsatt att vara kritiskt mot ny integritetskränkande lagstiftning …

Tack Maud för klargörande. Alla vi som förstår din nysvenska vet nu att Centerpartiet kommer att fortsätta precis som innan. Vi förstår att i alla meningar uttalade av centerns ledning ska ordet inte stoppas in. Bevisligen, Centern har inte hittills varit kritisk mot integritetskränkningar och Centern kommer inte fortsättningsvis att vara kritisk. Ask-Bodström-samhället ska införas in i peverterad detalj.

Men guess what? Även vi väljare kan leka inte-leken. Vi är jättemånga som kommer att rösta på centern – not.

Statistik

SvD rapporterar om Som-institutets undersökning av trenderna i fildelning. Rubriken blir att centerpartiet har lägst andel fildelare.

Nu kan det ju vara så att man underlåter att redovisa den intressantaste variabeln i statistiken, nämligen åldersfördelningen. Att C och KD ”toppar” med minst fildelare beror helt enkelt på att man även toppar listan på äldre sympatisörer. Driver man frågor för sista-gångsväljaren så är kanske fri- och rättigheter på nätet inte så intressanta.

 

Andra skriver såhär.

2+2 procent

SvD har under senaste tiden pratat en del om hur KD skulle kunna omprofilera sig och gå fritt från 4%-spärren. Idén är att fylla upp i det tomrum som moderaterna lämnat efter sig, i färden mot de nya moderaterna (dvs en position som motsvarar de gamla socialdemokraterna).

I det är i det perspektivet man ska se idén. Moderata opinoionsbildare är naturligtvis bekymrade över att det finns en väljargrupp som numera är mer eller mindre partilösa. En hel del av dessa dyker naturligtvis upp i FPs valframgång, medan en del av dem slår över och blir borgerliga soffliggare eller byter sida. Moderaterna, till skillnad från Folkpartiet, inser att alla borgerliga partier måste ha framgångar för att en borgerlig regering ska kunna sitta kvar.

Idag är SvD ledsen för att Hägglund är tillbaka i regleringsmissbruket. Och då inser jag att man inte riktigt förstått hur partiet fungerar. Sanna Rayman och PJ Anders Linder har egentligen bara önsketänkt, när man hoppats på KD som nya moderaterna 2.

Hägglund har en relativt trogen väljarbas på cirka 2%. Därutöver har han en grupp lättrörliga väljare som varierar mellan 2 och 8 %. Det är denna utfyllnad som gör att partiet klarar 4%-spärren, och bestämmer hur stort partiet blir i just detta val. 

Den här gruppen är rörlig och omsätts helt och hållet mellan valen. Det är alltså inte samma människor från val till val som fyller ut.

Den trogna gruppen om 2% är de strikt religösa, medan den rörliga gruppen är människor som när samma förhoppningar som ledarskribenterna på SvD; att KD är ett värdebaserat konservativt parti.

Hägglunds problem är att den trogna gruppen om 2% är i stark majoritet i partiets organisation. Ombud, riksdagsgruppen, kanslipersonal; Alla är de rekryterade på kyrkliga meriter. 

Hägglund måste flörta med allmänheten för att få in nya lättrörliga väljare och klara hem valresultatet, men tillåts inte att egentligen genomföra något av det. Det är just detta som skapar den dubbelmoral partiet har och det som gör att de allmänborgerliga väljare som lockas in som nya väljare, försvinner till nästa val. 

Men så länge partiet klarar sig över 4% är allt väl. Så länge som borgerglia ledarskribenter hoppas och säljer drömmen om ett icke-konfessionellt parti på högerkanten, så länge kan de religösa fortsätta att styra partiets politik.

Utspelet om alkoholskatten är bara en signal om att det som sades i almedalstalet inte har någon egentlig bäring. Det är en signal till de trogna 2% att ”det är fortsatt era frågor som gäller”. Allt annat är snömos för att få pressuppmärksamhet  och locka in 2% nya väljare, för att klara den klassiska 2+2.

Svartabörs-fest hela 2009 också

Svartabörs-festen fortsätter. Minst hela 2009.

SJ, som gynnar de små rackarna genom att erbjuda svartabörjs-hajarna subventionerade biljetter, har fortfarande inte vidtagit någonsomhelst åtgärd, och tänker inte heller göra det ”före sommaren”. Hajarna kan i lugn och ro fortsätta sin verksamhet hela 2009. 

Anledningen är enkel. SJ tjänar på svartabörshandeln. Den driver upp priserna, eftersom den manipulerar marknadskrafterna. Så fort hajarna köpt sina biljetter, 90 dagar innan avgång, påstås det vara brist på biljetter och därmed höjs priset. SJ låtsas ha ett system där tillgång och efterfrågan styr priset, men eftersom man i maskopi med svartabörs-hajarna ser till att tillgången på biljetter år låg, sticker priset snabbt iväg. 

Affärsmässigt är det lysande för hajarna. En biljet köps för 95 kronor och säljs 80 dagar senare med minst 300% vinst. Investeringen är dessutom helt riskfri, om man köper på attraktiva linjer som Stockholm-Göteborg.

Det finns ingen annan vara på någon marknad till någon risknivå som helst som ger en sådan avkastning.

 

Källa: SR , GP