MP vs PP

Rick Falkvinge gör det tydligt varför gammelpartier inte kan och aldrig kommer att vara lika bra alternativ för den som har medborgarrättsfrågor högst.

Maria Ferm och Jakop Dalunde (båda MP) passar på att skriva en drös kommentarer till artikeln om att MP är minst lika bra, troligen bättre, på att skapa förändring, trots att man inte har integritet och medborgarrätt som viktigaste fråga. MP är skickliga förhandlare och klarar att driva många olika frågor parallellt enligt Ferm, och Dalunde går så långt som att säga att: ”När det gäller medborgarrätt och integritet så har vi [MP och PP] samma linje.”

Jag skulle kunna skriva en uppsats om hur fel resonemanget är, men istället tror jag att rubriken på Ferms och Dalundes motion till de grönas stämma säger det mesta

Grön Ungdom: Prioritera integritet och queerfeminism

Notera!

MP har inte integritet och medborgarrätt ens på sin prioritetslista idag. Grön ungdom motionerar om att sätta det som nummer 2, någon gång i framtiden. Och inte ens i den motionen klarar man att prioritera (!) utan samkör integritet med queerfeminism.

Goddag, yxskaft. 

Ferm skriver förresten bara att de gröna bör prioritera integritet, när hon marknadsför motionen på sin blogg. Hon kanske själv inte riktigt tror på att den får gehör. Det gick ju inget vidare för centerns ungdomsförbund nyligen.

Uppdatering:

Länken från Ferms blogg, som jag återger ovan, hänvisar till ett pressmeddelande som återger huvuddragen i två motioner. Motionstexterna ska enligt uppgift vara åtskilda, dvs stämman ges möjlighet att rösta separat om frågorna. 

Epic Win?

Först ignorerar de dig.

Sedan förlöjligar de dig.

Sedan angriper de dig.

Sedan vinner du.

Moralismen regerar

Göran Skytte presenterar en utsökt stilstude i moralistisk logik i sin kolumn i Svenska Dagbladet idag. Han propagerar för ökad övervakning och ökad registrering av integritetskränkande uppgifter och gör sig till sant moralistisk tolk för mörka krafter när han konstaterar att blodprovstester vid samtliga anställningsintervjuer är  ”Självklart och okontroversiellt, kan tyckas”.

Skytte blir däremot förvånad att tvångsmedel inte får tillgripas utan statuter, när en journalist i SvT påpekar att det idag inte får göras drogtester på anställda på rent godtycke. 

Som parentes kan också nämnas att Skytte är bekymrad för att ”folk sitter framför datorn och onanerar”, vilket underförstått är ett svårt moralistiskt brott, en sorts folksjukdom som behöver bekämpas. Vilket århundrade är den mannen ifrån?

Jag får ont i magen av att denna person har så stort inflytande i samhället, dels som kolumnist i SvD, dels som kändis-supporter till Kristdemokraterna.

Med moralismens perverterade syn på hur saker förhåller sig till varandra, komer han till slutsatsen att

Och som morfar till tre flickebarn är jag naturligtvis helt för att arbetsgivarna skall kunna kolla dem som skall arbeta med de små änglarna.

Lagom till anställningsintervjun ska alltså inte bara CV, referenser och vidimerade betyg lämnas, utan även utdrag ur brottsregistret och blod- och vävnadsprover. Allt naturligtvis ”frivlligt” fram till dess att Skytte och hans gäng får igenom att alla arbetsgivare kan samköra uppgifter med PKU-registret (och FRA och …och …<fyll i godtyckligt databasnamn som skapats i ”Bodström-Ask-samhället”>)

Med hjälp av detta kan nu arbetsgivaren sortera bort alla som av godtyckliga skäl bedöms som olämpliga att arbeta. Detta är Skytte alltså ”helt för”. 

Så när vi nu som arbetsgivare har tillgång till allas brottsregister, varför då bara undanta brottstyper som för dagen är moraliskt förkastliga? Visar inte mäniskor med fortkörningsböter prov på dåligt omdöme? Dagis-fröknar tar väl ut barnen i trafiken ibland och har de ingen respekt för hastighetsgränser så har de säkert ett skadligt inflytande på barnen.

När vi nu får tillgång till vävnadsprover, så har vi också tillgång till statistik över hur troligt det är att en person i framtiden ska få vissa sjukdomar. Inte kan vi väl i kommunen anställa personer som riskerar bli sjuka eller dö före 65? Det skulle kunna bli jättedyrt för oss i sjuklön? Bort med dem. Förresten, varför tar vi inte bort alla med kroniska sjukdomar? Alla med muskelmassa under normen? 

Skytte är ”helt för” att skapa ett utsorteringssamhälle, baserat på rent godtycke. För godtycke är moralismens lag. 

Nå, låt oss anta att ett av Skyttes barnbarn (en av de s.k. änglarna)  själv vid något tillfälle i livet funderar på att jobba. Är Skytte då av åsikten att hon ska testas och registreras? Nja, det framgår inte av texten uttryckligen, men av benämningen ”änglarna” kan man nog sluta sig till att Skytte, som den über-mensch han är, kan avgöra vem som måste drogtestas, DNA-kontrolleras och övervakas. (Vilka individer som är potentiella  onanister, och därmed farliga för samhället, kan säkert Skytte också avgöra.)

Att det skulle vara någon av änglarna som behöver testas är mindre troligt. Det är alltid någon annan som ska utsättas för integritetskränkningen, eftersom det är någon annan som utgör hotet, som förtjänar det. Sådan är moralismen. Har du inget att dölja har du inget att frukta. Sådan är moralismen. Och människorna som lyder under den har alltid uppfattningen att de själva är de som bäst kan bedöma och döma andra.

 

Sedan tidigare undviker jag DN, både för tidningens ålderdomliga inställning till nya medier och för tidningens svaga skara av opinionsskribenter (Lisa Bjurwald, tex).

Snälla SvD, rensa bland era kolunister, innan ni går samma öde till mötes!

Vem tror ni vinner?

Centerns partistämma debatterar FRA-lagen idag.

”Man ska inte behöva rösta på Piratpartiet för att få sin integritet skyddad”, säger Hanna Wagenius bl.a. och under eftermiddagen kommer stämman ta ställning till ett förslag om att arbeta för att riva upp FRA-lagen.

Är det någon som tror att förslaget kommer att vinna? Seriöst?

Ideologi

Thomas Gür skriver kolumn i SvD idag, och menar att den borgerliga regeringen har tappat sin ideologi. tappat och tappat, men kanske till och med med har gjort det med flit. Gür tar sin utgångspunkt i beslutet att politisera det statliga ägandet, dvs att använda sina styrelseposter till att verka för bonus-stopp. Läsvärt.

På ett sätt är det inte helt svårt att se varför man gjorde så. Att prata om att man ogillar bonusar, samtidigt som ens egna representanter sitter och röstar igenom desamma, är liksom inte helt perfekt. Man öppnar för kritik.

Och det är då som det är så bra att veta varför man är för eller emot något. Det stavas ideologi. När man kommer till okänt land, som man ofta gör i politik, är det klokt att komma ihåg varför man startade resan. Men för regeringen gäller numera pragmatism. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer, så länge det är vi som bestämmer, verkar vara mantrat. Gür listar:

När det gäller näringspolitik, skatter, företagarfrågor och arbetsmarknadspolitik finns det en övergripande idé hos den borgerliga regeringens ansvariga ministrar att det inte ska vara värderingar som styr, utan en pragmatisk linje om effektivitet.

Låt mig fylla på listan över områden som styrs av pragmatism i dag i den svenska besluts-eliten;

Frihet och grundlag – Det är praktiskt och bra att låta en myndighet avlyssna, lagra och bearbeta all data-trafik, istället för att göra besvärliga arrangemang för att skydda medborgarens integritet och försöka bevara brevhemligheten, meddelarfriheten. 

Utrikespolitik – Det är praktiskt och bra att låta advokater beställa lagstiftning som uppfyller främmande makts önskan om skydd mot konkurrens, istället för att ta en strid för svenska rättsprinciper.

Rättskipning – Det är praktiskt och bra att låta domare och målsägande tillsammans skaffa ”utbildning” och föra diskussioner om rättstillämpning bakom lyckta dörrar i föreningar, istället för att låta varje mål prövas öppet i rätten.

 

Det som kanske regeringen missförstått är att många röstar efter ideologi, inte efter valfläsk. Vi vet att kartan ritas om under mandatperioden. Vi vet att själva vallöftet om x kronor i fickan kan i verkligheten bli något helt annat. Vi röstar i alla fall, eftersom vi sympatiserar med ideologin bakom.  För att vi tror att den valda regeringen kommer att använda ideologin till att besvara framtidens frågor med. När regeringen tappar ideologin, eller byter bort den mot någon annans, så snuvas vi på det förväntade resultatet.

Det är klockrent det som Jardenberg skriver. Det spelar ingen roll med en höger eller vänster-regering. Ingen av dem kommer att sabba Sverige i någon större utsträckning än den andra. Däremot är det en otroligt viktig signal att det finns frågor som som är av synnerligen stor vikt för Sverige och att det nu finns en politisk rörelse, Piratpartiet, som driver de frågorna.

Privatpolis, Privaträtt?

Svd rapporterar att domaren i PirateBay målet har kopplingar till skiv- och filmbolag. 

Det sluttande planet med privatpolislagen var tydligen mer brant än någon kunde tro. Nu är även svenskt rättssystem till salu.

 

Jag finner inget annat ord än bisarrt. Ungefär som att Lars Ohly skulle komma ut som medlem i moderaterna.

”Man betalar en medlemsavgift och sedan kan man delta i seminarier och fika med moderaternas ledningsgrupp. Men jag har själv bedömt att jag inte påverkas av detta utan kan leda vänstern på ett okladerligt sätt”.

Bisarrt.

Öppenhetsmanifestet och trovärdigheten

Det är kanske dags för Åsa Torstensson och andra ledande centerpartister att fundera över priset man får betala för att före ett val i högt tonläge deklarera sin liberalism och sin kärlek till frihet, att lovsjunga personlig integritet och att anta ett öppenhetsmanifest som heter duga – och sedan så fort man får regeringsmakt ta vara på varje möjlighet att stänga, kontrollera och övervaka samhället.

Personligen lovar jag att aldrig glömma hur centerpartiet försökte tysta en krtisk bloggare, genom att kontakta dennes arbetsgivare. Hur stämmer den handlingen med öppenhetsmanifestet?

…såväl som rätt till personlig integritet i arbetslivet; det skall finnas gränser för arbetsgivarens rätt att övervaka anställda. Likaså rätten att tänka och tycka vad man vill samt att få yttra sin åsikt utan att känna sig hotad eller riskera repressalier.

(faksimil Centerns öppenhetsmanifest)

Torstensson menar att 138:an är onödig, eftersom man kan lita på att en svensk regering inte skulle använda telekompaketet för att stänga internet för fildelar.

Men det är just förtroende och tillit som saknas. När dina handlingar står i bjärt kontrast till dina ord skadas din trovärdighet. Avgå Torstensson!

Saker vi inte gör vågen inför

Justitieminister Beatrice Ask är en person jag inte direkt gör vågen inför, för att travestera Svds artikel om långtidslagring av passagerar-uppgifter.

Nu medger justitieminister Beatrice Ask (M) att förslaget är kontroversiellt, och säger att den svenska regeringen är skeptisk till att införa ett system där uppgifter om flygpassagerare lagras under lång tid.

Jaha. Men att kopiera, lagra och analysera all datatrafik in och ut ur Sverige har Ask inte haft några problem med. Att stifta privatpolislagen, som leder till ett amerikanskt rättsystem där den med pengar skapar sin ”rättvisa” har Ask inga problem med.

Ask, och Moderaterna, saknar all trovärdighet i frågor om integritet och frihet. Moderaterna verkar däremot vara partiet för statlig kontroll och styrning genom en massiv allomfattande stat.

Så nej, jag gör inte direkt vågen när vänstern är Sveriges mest frihetsälskande parti.

Vertikalitet och media

Hur hanterar media det faktum att piratpartiet på 2 dygn har ökat med lika många medlemmar som hela miljöpartiet har totalt? Att partiet gått om flera av de etablerade partierna i medlemsantal?

Svd har goda ambitioner att vara snabba och jobba aktivt med web, men hinner inte med att uppdatera sin artikel i samma takt som piratpartiet växer. 

TV4 tuggar runt en gamal floskel om att ”men på piratpartiet behövs bara ett klick för att bli medlem”.

SVT gör ett inslag om händelsen, men tar inte med den sin rapportsändning 19.30.

Den som varit med ett tag vet hur fossil-partierna fuskar med sina medlemsuppgifter. Kjell-Olof Feldt fanns med i ssu’s register långt efter pensioneringen. Vänstern fick återbetala stödpengar efter omfattande fusk med medlemsregistret. KD har döda kvar i sina register.

Alla partier gör vad de kan för att hålla uppe de utåt redovisade medlemstalen, för att man tror att det är något som ger partiorganisationerna legitimitet.

Är det därför medlemssiffror inte imponerar på media? 

Eller är det snabbheten i förändringen som media inte klarar? 

Att ett partis medlemstal ökar explosionsartat borde vara medialt sprängstoff. När tiotusentals människor går över den mentala tröskeln att gå in i ett parti, så betyder det något. Något viktigt. När många människor säger ”ingen fråga är så viktig som integritetsfrågorna på internet och jag är beredd att låta den avgöra mitt val”, borde många darra.

Om piratpartiet är smarta och använder sprängkraften i detta snabba skeende, kan man nå den legitimitet som fossil-partierna så länge fuskat sig till. Men med äkta siffror.

FRA: 15 punkter för integritet. Jaha.

Vågar man hoppas? skriver Sanna Rayman på SvDs ledarblogg med anledning av förändringarna i FRA-lagen (Politikerbloggen listar tilläggen).

Tja. Vad ska man säga. Jo, jag håller med Sanna att tilläggen verkar bra, speciellt domstolsprövningen och att regleringen flyttas från förordningar till lag.

Det blir också lite svårare att komma åt FRA-shoppen, eftersom myndigheter och andra ”kunder” nu måste gå via regeringen eller försvaret. Men kom ihåg att, som sagts tidigare bl.a. av Bildt; Det är inte FRA som står för alla utbyten av FRA-informationen. Det betyder att andra svenska myndigheter har redan tidigare kunnat ”vidaresälja inköpta FRA-varor” efter egna behov, utan FRAs inblandning. Ingenting säger att den principen försvinner. Så FRA-shoppen är inte stängd, men skyltfönstret har blivit lite mindre.

Jaha. Då har vi alltså 15 tillägg som ska skydda personlig integritet. Det är väl bra?

Men den kvardröjande känslan är bara tomhet. Min regering är inte att lita på. Tolgfors har, utan att blinka, stirrat rakt in i kameran och sagt osanningar. Statsministern har helt obegripligen gjort frågan till en kabinettsfråga och drivit regeringen mot stupet. En politisk ledning som för några månader sedan satsade all sin marknadsföring på att övertyga om att FRA-lagen var perfekt, därefter lägger locket på och ignorerar sina egna partimedlemmar, har nu ”lärt sig att lyssna”?

Ändringarna som föreslås nu borde ha funnits med i ursprungsförlaget, utan att vi kärnväljare gjorde uppror. Varför måste vi gå ut på gator och torg i protestaktioner för att ni ska försvara grundläggande ideologiska värden? Vad är det vi har röstat på, egentligen?