Civilkuragelagen – Lag byggd på moral?

Flera andra har pekat ut en del praktiska problem. Jag delar i stort DNs analys; En bra idé som blir en dålig lag. I övrig finns en del överdrifter åt båda hållen.

De flesta debattörer utgår från praktiska problem. ”Ska man ange sambon som kör bil utan bälte?” Men är inte det största problemet att man inför moral som lag?

Svenska lagar är ofta väldefinierade och tydliga. Man kan som lekman läsa en lag och i huvudsak förstå både vad som är tillåtet / förbjudet och konsekvensen av ett brott. En svensk lag är ofta konstruerad med ett avsnitt om vem/vad/när lagen gäller, ett avsnitt om lagens regler och typfall och ett avsnitt om effekter av brott mot lagen.

Om jag säger upp en person för att jag inte gillar att han är långhårig och lyssnar på hårdrock, är det ett brott mot Lagen om anställningsskydd (LAS) §7. Den långhårige kommer att hävda ett ogiltigförklarande med hjälp av LAS §34, och jag kommer att få betala skadestånd enligt LAS §38. I slutändan kan jag med hjälp av LAS §39 köpa mig fri från anställningen. (§39 är så detaljerad att jag redan från dag 1 kan räkna ut kostnaden för mitt lagbrott.)

Jag kan överblicka regler och konsekvenser.

 

Lag byggd på moral öppnar för godtycke, populism och häxprocesser. De flesta blir nog så moralistiska när någon annan begått ett misstag. ”Visst är det synd om honom att han får leva i rullstol, men den djävla idioten körde för fort så det är inte mer än rätt”.

Vi bedömer alltid att vi själva är bättre än snittet, lite klokare, gör saker lite mer rätt än andra. Vi har normalt ingen inre konflikt över att upprepa floskler om att ”farten dödar” och själva köra 140. Fartkameror, vägbulor, 30-skyltar behövs för att andra kör för fort. När vi själva kör för fort är det motiverat och OK.

Vad som är ett moraliskt korrekt beteende tenderar att förändras. Dels över tiden, dels under grupptryck. Homosexualitet har på några årtionden gått från djupt omoraliskt till accepterat. Att anlita svart arbetskraft är omoraliskt om du blir påkommen och omskriven (och sitter i regeringen), medan det är OK så länge medelsvensson får hjälp med en krånglande dator.

Om lagar bygger på moral går det inte att överblicka varken tillämpningen av lagen eller konsekvensen av att bryta mot den. Med moraliska lagar kan man inte utläsa de direkta reglerna av lagtexten, utan man måste börja med att göra tolkningar. Man måste resonera i termer ”hur kommer mitt handlande att se ut i en allmän debatt, under grupptryck, kanske i ljuset av en framtida oförutsägbar händelse”.

Ännu värre; Överallt skapas det nu ”bevismaterial” över hur vi handlar. Vi filmas när vi rör oss i stadskärnan, vi registreras när vi surfar, ringer, sms:ar. Vi är på väg mot ett samhälle där varje persons beteende kartläggs och analyseras. När vi ska dömas efter moral, kommer ”bevismaterial” över vårt beteende att bli avgörande. Med en katalog över dina vanor kan det göras troligt att du tänkte på ett visst sätt i en viss situation. Ett moraliskt brott sker i tanken, inte i handlingen. Det kan sluta i rena häxprocesser.

 

Tillbaka till den långhårige hårdrockaren. Efter uppsägningen går det inte så bra för honom. Han börjar kröka, flickvännen lämnar honom och till sist hamnar han i en depression och tar livet av sig.

En övervakningskamera har fångat mig med ett diaboliskt leende. När kvällstidningarna publicerar den bilden tillsammans med en undersökning som visar att jag har varit aktiv på forumet ”Död åt hårdrocken.nu” exploderar debatten i indignation. Jag döms till livstids fängelse. Ja, i alla fall om LAS var en moraliskt byggd lag.

Osannolikt? Absolut! Men om lagstiftningen är byggd på moral, måste man ta hänsyn till även de mest osannolika händelseförlopp, eftersom det inte finns någon fixerad regel att följa.

Lagar byggda på moral finns i andra länder, t.ex. Saudiarabien. Skulle man säga sharia-lag, skulle det bli folkstorm. Hur kan Kristdemokraterna få lägga ett förslag om moralisk lagstiftning i Sverige utan att hela havet stormar? 

Bry sig om andra? Javisst! Lagstifta om moral? Alridg.

Advertisements

One response to “Civilkuragelagen – Lag byggd på moral?

  1. På tal om lagstiftning om moral – just nu pågår en moralpanik som Expressen nyligen startade, angående kriminalisering av tidelag. De pekar på att det är hemskt och fruktansvärt, enbart för att det handlar om tidelag och inte för att något djur bevisat tar skada. Andra pekar på fall där djuren plågats aktivt av sadister (med eller utan sexuella motiv), och menar att det måste ske en ändring i lagen för att detta ska bli olagligt, när trots allt djurplågeri är högst olagligt. Dock vill moralister få in ett förbud mot tidelag – samma människor tycker också att påståenden om deras hyckleri gällande att det är Ok med köttindustrin som dom själva stödjer, där slakt ändå måste vara det ultimata övergreppet, är absurt. I ena stunden ser dom från människans perspektiv, men så fort det handlar om sex – något omoraliskt – så ser dom från djurets perspektiv (menar dom, trots att dom projicerar en massa mänskliga värderingar på djuret som inte finns).

    Oavsett ståndpunkt om just tidelag, så är det fortfarande en lagstiftning om moral, en onödig lagstiftning dessutom eftersom djurplågeri redan är förbjudet – om det nu är som dom säger, att tidelag alltid är djurplågeri. Dock är deras påståenden massivt vinklade och kryddade med subjektiva värderingar. Fler som betyder nåt borde läsa Lilja Wargs artikel där hon går igenom ämnet, och om mediehysterin. Den finns på zoofili.se (inte min site).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s