Tag Archives: Ingvar Åkesson

Kapprustning

Sverige utsätts nu för cyberattacker. Det krävs ökade satsningar för ett svenskt försvar av friheten!

Orden är Carl Bildts, och de kablades ut okritiskt av media för nästan exakt ett år sedan. I dag återfinns liknande uppgifter i form av en artikel i SvD, där man rakt av förmedlar innehållet i FRA-rapporten ”Trender och utmaningar i dag och i morgon – informationssäkerhet”. Uppenbarligen är februari budget-tider för FRA.

Återigen upprepas att utländsk makt angriper sverige, att angreppen ökat i antal och blivit mer sofistikerade. FRAs representant förklarar att det är mycket allvarligt:

– Samhällsviktig verksamhet, kritisk infrastruktur och beslutande organ är de som framöver kommer att kunna vara ännu mer utsatta för angrepp. Enligt vår uppfattning är det mycket allvarligt, säger Cecilia Laurén.

…– Till exempel kan man lyckas komma över information som gör att vi förlorar affärer, att vi tappar flera år av forskning och att andra aktörer vet hur Sverige tänker agera i internationella sammanhang, säger Cecilia Laurén.

Ja, det verkar ju allvarligt. Laurén förklarar vidare att FRA inte hinner hjälpa alla myndigheter som är utsatta. Bäst att vi skickar in lite mer pengar till FRA då, eller?

Tyvärr har SvD missat att kritiskt granska rapporten. Sverige inte bara deltar i, utan driver aktivt på en våldsspiral på nätet. FRA har troligen redan världens högsta kapacitet för att utföra sofistikerade angrepp och spioneri på främmande makt. Sverige deltar, med hjälp av FRA, aktivt i att stjäla information, forskning och andra länders ståndpunkt för att sedan använda det för att skapa fördelar i internationella förhandlingar, alternativt sälja informationen vidare till andra länder. Man skulle kunna säga att Sverige är ledande i internetkrigföring, och driver aktivt flera anfallskrig.

Det är därför inte helt oväntat att Sverige därigenom blir mål för främmande makts motmedel. Det är mer än lovligt naivt att tro att man kan stjäla och sälja information utan att bli utsatt för attacker. Nu finns det såklart ingen på FRA som är så naiv, utan det är mer troligt att man har antagit den förhärskande amerikanska medie-strategin; att måla upp ett extern hot är ett effektivt sätt att få folkligt stöd för ökade krigsinsatser och ingrepp i friheten. Lilla Sverige är utsatt för hemska angrepp av en fiende som vi inte kan säga namnet på. Vem kan då säga nej till att vi ska försöka försvara oss?

Att lilla Sverige själv satt sig i skiten genom ett konsekvent opålitligt beteende, för att tillfredsställa den politiska ledningens självbild av ett Sverige som världens viktigaste land, är kanske lite närmare sanningen. Men inte alls lika säljande.

Har ingenting hänt sedan förra årets utspel då? Jo, FRA har filat på sin framtoning, genom att byta ut stasi-mannen Åkesson mot Cecilia Laurén som talesperson. Men dimridåerna är exakt de samma.

Åkesson: Första gången!

Ingvar Åkesson har nu för första gången, så vitt jag vet, faktiskt bemött kritiken. Hittills har det enbart varit lögner, halvsanningar, blandade äpplen och päron och andra taktiska drag för att slippa debatten.

Efter att Åkesson i sina chattar häromdagen ljugit och svarat ”Nej” på frågan om FRA får tillgång till all trafik, började även journalisterna lite försiktigt ifrågasätta den här mannens uttalanden. Som jag skrev häromdagen konstaterade SvD helt kallt att hans svar faktiskt var osant. 

Nu händer det unika; Åkesson replikerar och tvingas därmed att faktiskt besvara i sak en av de kritiserade detaljerna i FRAs (kommande) hantering av datatrafik. Inte oväntat låtsas han som att FRA fortfarande inte får tillgång till all data eftersom 

Ingvar Åkesson:…en datareduktion kommer att genomföras vid samverkanspunkterna, vilket innebär att huvuddelen av de levererade signalerna sållas bort. 

Nu är det ju FRA som utför sållningen (vilket Sanna Rayman mycket kvickt påpekar) och därmed har ju FRA tillgång till all data först, för att sedan göra sållningen. (Denna görs med 500 000 sökbegrepp, medan SAOL innehåller ca 125 000 ord som en liten jämförelse). 

Hur som helst, Ingvar Åkesson tvingas i alla fall indirekt erkänna att FRA kommer att ha tillgång till all data, och att det är precis som kritikerna säger – När kabeln är kopplad är det bara en knapptryckning bort att övervaka och avlyssna vem som helst hur som helst. 

Detta är en milstolpe. Kritiken är riktig och Ingvar Åkesson är inte sanningsenlig i sin mediakampanj. Nu gäller det att inte släppa taget.

… men här blir det jobbigt med trovärdigheten, SvD

För att vara en liberal tidning är Göteborgs-Posten märkligt tyst i FRA-frågan. Den senaste tiden har man helt enkelt bara publicerat TT-nyheter rakt av. Tråkigt.

Men i söndags publicerades en intervju med Ingvar Åkesson, som får uttrycka sin frustration över att vara missförstådd. Några missförstånds reda naturligtvis inte ut i intervjun. Men det som är riktigt intressant är följande:

(källa Göteborgs-Posten, min fetning)

På grund av ”missuppfattningarna” ska FRA under hösten gå ut och informera mera.
– Vi kommer försöka nå de nyckelgrupper som är viktiga, som de politiska ungdomsförbunden. Många av de som uttalar sig grundar sin uppfattning på det som stått i tidningen.
I veckan tog man ett första steg i kampanjen.
– Ett aktuellt sätt är när vi, eller rättare sagt Svenska Dagbladet, publicerade en artikel om några fall.

Så det är på ert initiativ?
– Nja. Journalister och politiker har under lång tid velat få oss att bli mer konkreta. Därför har vi letat i våra arkiv och kommit fram till att det finns några fall där vi kan lätta på förlåten.

 

Alltså, artikeln om de fyra fallen i SvD var placerad. Låt gå för att det naturligtvis fanns ett stort intresse att få något substantiellt överhuvudtaget från Åkesson, och att Svenskan hugger på den möjligheten. Men i Åkessons värld är det tydligen så uppenbart att han kan styra medias dagordning att han inte ens ids ljuga om det. 

Ingvar Åkesson driver, med sina egna ord, en kampanj. Det är oklart på vems uppdrag. Det är varningsflagg på det, kära SvD. Big Time.

Ska myndigheter opinionsbilda?

Man ska kanske inte påstå att det är tryck i frågan, men: I Svd har viss debatt funnits. Enligt min humla betvivlar lämpligheten i FRAs mediautspel. Svt berör också frågan som hastigast igår och piratpartiet får en chans att utveckla.

Som ofta lyfts det ekonomiska argumentet fram.

De har inte mandat, att för skattebetalarnas pengar, försöka övertyga allmänheten att deras uppdrag behövs. (Rick Falkvinge, ur Rapport)

Jag skulle vilja att ideologiska argument syntes oftare. En diskussion kring rollfördelningen. Kring syftet och meningen med myndigheter och ämbetsmän. För en sådan argumentation är egentligen starkare än att bara ifrågasätta användandet av skattepengar. Det ekonomiska argumentet håller bara om myndigheten i strid med sina direktiv sysslar med opinionsbildning. Men ofta lämnar politikerna i uppdrag till myndigheten att även opinionsbilda och då skulle det vara tjänstefel att inte göra det.

Men varför är det ett problem med myndigheter som opinionsbildar? Inte ens journalister (vars uppdrag är att granska statsmakten) verkar ifrågasätta:

Men FRA vet ju bäst själva vad de gör och vad de behöver, är det inte bra att de informerar om det? (Okänd journalist, Svt)

Om en myndighet ska opinionsbilda måste den vara politiskt medveten.

Vårt system bygger på att stat och förvaltning är separerade. Rollerna är olika, vilkoren är olika. Tjänstemännen tillsätts efter ”förtjänst och skicklighet” och åtnjuter normala anställningsvilkor. Politiker tillsätts i allmänna val, förhoppningsvis utifrån värderingar och ideologi, och saknar anställningstrygghet i traditionell mening.

Det finns en balanserad triangel mellan medborgare, tjänsteman och politiker. Tjänstemannen har kompetensen men inte åsikten. Politikerna har åsikterna men inte kompetensen. Politikern har beslutsmakten, men bara om hennes åsikter stämmer med medborgarens värderingar. Medborgaren har inte beslutsmakten, men makten att godtyckligt sparka politikern om handhavandet av beslutsmakten inte stämmer med värderingarna.

De tre balanserar varandra genom ömsesidigt behov.

Därför är det ett hot mot demokratin när den ena tar den andres roll. Speciellt farligt är det om tjänstemannen blir politisk, eftersom det berövar medborgaren rätten till utvärdering av åsikter och beslut. Med politiskt medvetna tjänstemän och myndigheter kommer de allmänna valen i förlängningen att bli meningslösa. Det spelar ingen roll vilka ideologier som tilltalar väljarna om beslutsmakten är förflyttad till politiserade tjänstemän som inte kan avsättas.

Om en myndighet ska opinionsbilda måste den vara politiskt medveten. En politiskt medveten organisation skaffar sig åsikter om lösningarna. När utförandemakten och åsikterna finns på samma ställe, förlorar medborgaren sin makt.

Politiskt medvetna myndigheter dödar demokratin. Att försvarsminister Tolgfors lämnar Ingvar Åkesson ensam är alltså mer än bara uselt politiskt ledarskap.

FRA: Katt-och-råtta-lek med sanningen

Ingvar Åkesson får idag bra mediatäckning på sitt utspel om nyttan med signalspaning. Han får även rejält med mothugg. Jag vill komplettera med en liten analys av hur och vad Åkesson väljer att gå ut med. 

Ett av case:en är ett mordförsök. Åkesson väljer detta case för att hitta något som är svårt att säga att man inte vill ha. Utan FRA, ytterligare ett mord. Vad är ett liv värt? I pengar? I integritetskränkning? Svaret blir för de flesta att man kan acceptera ett ganska högt pris. Ingvar Åkesson säger:

FRA:s signalspaning hade gett sådan information att man kunde förhindra ett attentat i Sverige med dödlig utgång. Eftersom attentatet misslyckades kunde vi även följa hur de förklarade sitt misslyckade för uppdragsgivaren, säger FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson för SvD men vägrar ge ytterligare uppgifter då det skulle försvåra FRA:s arbete framöver.

OK. Men som alltid med Åkesson måste man ställa frågorna; Är det sant och är det relevant?

Det finns inga bevis för händelseförloppet. Åkesson själv lämnar inga detaljer, inte ens till journalisten i intervjun. Andra journalister undersöker men får inte ut några handlingar från FRA. Alltså, storyn kan vara sann, men det går inte att fakta-kontrollera.  

Ännu mer intressant är frågan om relevans. Jag drar mig till minnes att det läckt ut ett dokument från FRA som beskriver effekten på FRAs verksamhet när den nya lagen träder ikraft. Att det där framgår att man inom FRA haft just frågor kring hur man ska agera vid mordplaner. Mycket riktigt, jag hittar dokumentet, och där står det tydligt hur FRA ska agera. Eller rättare sagt, inte agera:

 

Instruktioner hur FRA ska agera vid mordplaner

Instruktioner hur FRA ska agera vid mordplaner

 

Alltså – Det är en katt-och-råtta-lek på sanningen nu. Om frågan ställs så att det är viktigt att det verkar som att man skyddar den personliga integriteten, då blir svaret att överskottsinformation ska förstöras. Om frågan ställs om vilken nytta FRA gör, då är svaret att FRA använder insamlad information till att förhindra mord. 

 

Åkessons sätt att debattera, att missförstå, omdefiniera och att attackera, är bara normala skyddsåtgärder. Det här är Åkessons jobb och han är ganska duktig på det. Men vi är fler och människor är mycket bättre än datorer på att analysera vad som är sant och rimligt. Därför måste vi alla fortsätta att jaga och slå sönder argumenten i Åkessons marknadsföringskrig.

 

PS hela det hemligstämplade dokumentet finns här (ev här) .  (Om det försvinner har jag en kopia)

FRA: Svarar inte på kritiken – som vanligt

I en artikel i SVD redovisas ett antal konkreta fall där FRA gjort nytta (DN refererar). För att vi vanliga debattglada amatörer ska förstå vad svaren har att göra med kritiken om massavlyssning av svensk elektronisk kommunikation, lämnas här ett par förklaringar och förtydliganden:

 

• Ett stoppat politiskt mord. En person som flytt till Sverige hotades något år in på 2000-talet av en mordpatrull från sitt gamla hemland. Enligt SvD:s uppgifter kunde FRA genom sin spaning följa patrullens väg mot Sverige. Tack vare det kom det tilltänkta offret aldrig i vägen för mordpatrullen.

Här begick terroristerna misstaget att skicka e-post om sina planer. Mordpatrullen hade ett hotmail-konto (väldigt praktiskt när man är på resande fot), och då routades informationen via Sverige. FRA lyckades plocka fram mailen via parametrarna ”mordpatrull+olagligheter+Sverige+utländska förhållanden”, en sökning man la in i början på 90-talet.

 

• Tjetjenienkriget 1998 – 99. Tjetjenien i Kaukasus ligger i Ryssland men var i praktiken självständigt åren 1996–99. När det andra Tjetjenienkriget bröt ut 1998 vaskade FRA fram vitt skilda uppgifter.

FRA kunde följa hur kriminella grupper planerade kidnappningar. Även tjetjenska krigare och deras ledare kartlades. 

De tekniskt sett högt utvecklade tjetjenska rebellerna hade i mitten på 90-talet implementerat IP-telefoni. På den tiden trodde man att nätet var säkert, men man missade att en del av samtalen routades över sverige. Detta var FRA smarta nog att veta, och lyckades dekryptera samtalen.

 

• Sovjetisk dödskrasch 1985. Den 7 juli 1985 gjorde ett sovjetiskt stridsflygplan, Su 15 Flagon, ett skenanfall underifrån mot ett Viggenplan. Men Viggenföraren flög lågt, det sovjetiska planet slog i vattnet och Sovjet-piloten omkom.

En liknande incident fem dagar senare födde spekulationer i Stockholm om en medveten sovjetisk upptrappning. Men FRA hade avlyssnat de sovjetiska piloternas samtal och vad som skedde i kommandokedjan och kom fram till att det hela hade rört sig om rena busflygningar.

Ryska piloter hade redan 1985 msn installerat i sina flygplan och förde livliga diskussioner om busflygning där. En del av datapaketen gick genom en ”samverkanspunkt” där FRA avlyssnade all trafik.

 

• Svensk dödskrasch 1996. Den 16 oktober 1996 störtade en svensk Spanings-Viggen under uppdrag mot den ryska atomkryssaren Peter den Store, piloten omkom. Lettland som haft två fartyg i området hävdade att svensken skjutits ned av kryssaren och en diplomatisk kris hotade.

Enligt SvD:s källor kunde FRA tack vare signalspaning mot kryssarens olika system slå fast att fartyget inte öppnat eld.

Eldledningssystemen på atomkrysssare kommunicerar via sms, som alla känner till. FRA lyckades sortera ut just atomkryssarens sms från alla vanliga svenska små kärleks- och porr-sms. Och eftersom man aldrig hittade sms:et ”Skjut nu då för fan” kunde man vara säker på att atomkryssaren aldrig skjutit.

 

Sluta tramsa nu, Ingvar Åkesson. Du vet mycket väl att kritiken inte är mot signalspaning i etern. Kritiken är mot avlyssning, mot att kopiera och analysera all kabelburen trafik. Ju mer du försöker blanda korten och låtsas som att du inte förstår kritiken, desto kraftigare och mer ihållande kommer protesterna att vara. Med varje uttalande kommer du och FRA närmare stupet. 

Vi är många som knuffar dig över det.